Inte bara Västlänk och biltullar
Sy ihop en hållbar kollektivtrafik för alla!
Denna artikel var publicerad i GP 2011-11-27.
Debatten om Göteborgs stadsutveckling och de olika trafikpaketen går varm, samtidigt som staden för sin genom tiderna största medborgardialog kring visionen ”Centrala Älvstaden”. I den här artikeln vill vi uppmana politiker och planerare att ge Göteborgs spårvägssystem en ryggrad. Samtidigt vill vi utmana Göteborg som logistikcentrum att ta upp ett handfast arbete för helt nya transportsystem.
Utställda visioner som utmanar
Just nu visas utställningen RiverCity på stadsbiblioteket. Här finns visionära förslag för det Göteborg som skall växa samman över älven. De oftast utländska kontoren (med svensk lokal expertis) tar verkligen ut svängarna. De visar att infrastruktur kan vara gröna stråk och inte bara vägar och spår. De vågar ta fram förslag till flera broar över älven och ett tätt sammanknytande spårvägsnät. De ser att de behövs för att inte innerstaden och Backaplan skall kvävas i överdimensionerade trafikstrukturer. Enligt GP den 20/11 har chefredaktör Lars Hjörne själv tagit del av utställningen. Det bör fler göra. Här kan alla göteborgare, stadsplanerare, politiker och lobbande debattörer vidga vyerna.
Verklighetens hårda paket
Västsvenska paketet är det som diskuteras livligast. Det består av en ny Götaälvbro, järnvägen Västlänken, hamnbanan, motorvägstunneln vid Marieholm och en rad förbättringar främst för pendeltåg och regionbussar. Också arkitektur och stadsplanering diskuteras, bl.a. avståndet mellan det klubbade paketet och de visionära ambitionerna i Centrala Älvstaden. Det finns ännu ingen strategi för kollektivtrafiken i denna vision . Och när det gäller idérikedom når inte debatten upp till nivåerna på utställningen i biblioteket.
Alla till Brunnsparken
I debattartikeln den 20/11 ställer erfarna politiker intressena hos regionens snabbpendlare mot stadens spårvägsåkares. I den regionala kollektivtrafikvisionen K2020 finns många bra idéer, men man ställer ”kom-fort”-resenärer mot ”kom-ofta”-resenärer. Pendlarna gynnas (främst i regionens yttre delar) av Västlänken och nya snabbusslinjer, medan göteborgare som använder de tyngsta spårvägslinjerna till Frölunda, Hisingen, Kortedala och Angered får fortsätta åka sakta genom centrum – och över den planerade, överbelastade Götaälvbron. Detta hindrar också pendeltågsresenärerna att smidigt komma vidare med spårväg till sina arbetsplatser på alla håll.
Snabbspår på tyskt vis
Det är för att alla spårvagnar passerar Brunnsparken som Göteborgs spårvägstrafik har fått rykte om sig att vara långsam. Utanför innerstaden, går spårvägen på egen banvall och har bitvis tunnelbanehastighet. K2020:s ringlinje via Lindholmen under älven till Masthugget och Linnéplatsen visar på en bra ambition för snabbare spårväg. Men det behövs också en snabb spårlänk genom själva innerstaden som effektivt kopplar samman de hårt belastade spårvägslinjerna mot Hisingen, sydväst och nordost. En rad tyska städer av Göteborgs storlek har byggt sådana spårvägstunnlar under innerstaden och fått snabba spårvägssystem till bråkdelen av en kostnad för tunnelbana.
Ge spårvägen en ryggrad i Allén
I visionen K2020 har man visat på Nya Allén som en möjlighet att leda busstrafiken snabbare genom centrum – medan spårvägslinjerna fortfarande sniglar sig genom centrum. Nu när de första skisserna görs för att bygga ut Allén för ökad busstrafik bör man se längre. En tunnel under själva Allén kan ge spårvägssystemet den ryggrad det behöver för att möta framtiden, och äntligen ge Göteborg snabba spårvagnar genom centrum. Väl fungerande hållplatser och bytespunkter kan finnas vid Järntorget, Västlänkens Haga-station, Avenyn/Hedens busstation och Centralen – med anknytning till Angeredsbanan och tunnel till Hisingen. Haga-stationen skulle bli en attraktivare omstigningsplats för tågresenärer som ska byta till spårvagn, bytet skulle bli fyra minuter snabbare. Hälften av spårvägslinjerna kan ta den snabba vägen. Den attraktiva gatuspårvägen via Brunnsparken får fortfarande tät trafik, men glesas ut och snabbas upp. Det bör vara billigare att utreda detta nu än att vänta på att den nya älvbron blir överbelastad och då klämma in nya förbindelser.
Logistik för Göteborgs femte århundrade
Det räcker nog inte med Västlänken och spårvägstunnlar i Allén och under älven för att nå målen om en hållbar stad med en inkluderande och rättvis trafik. Vi kommer att fortsätta argumentera för ett mer långtgående nytänkande inom kollektivtrafiken som flera politiker krävt. I detta kan spårbilssystem spela en viktig roll som komplettering till tåg och spårväg där dessa inte når fram – t.ex i älvrummet. Spårbilar har bilens fördelar att vara ständigt tillgängliga. De gör det möjligt att skapa stadskvarter och fastigheter med inbyggda spår och korta gångavstånd till tryggare hållplatser. Spårbilssystem finns fullt utbyggda i allt fler städer och är helt klart en intressant utmaning för Göteborg som ledande logistikcentrum.
Låt inte visionerna göra halt vid fastlåsta paket – det ljusnar för ett nytänkande där Göteborg kan ta ledartröjan vid 400-årsjubileet 2021!