– den glömda länken i Göteborg
Denna artikel var publicerad i GP 2009-01-05.
GPs ingress:
I Göteborgs stad pågår arbete med en trafikstrategi kopplad till en utbyggnad av staden. Den är nu på remiss. Där finns öppningar för nytänkande kring snabbare spårvägstrafik som borde påverka alla de projekt som drivs framåt, till exempel Götaälvbron och Västlänken, skriver arkitekt Einar Hansson.
I alla strategier och planer som nu dras upp för Göteborgs framtid saknas en felande länk: en strategi för vidareutveckling av ett av Europas bästa spårvägsnät, skriver arkitekt Einar Hansson.
Vår artikel:
Västsvenska paketet med Västlänken, bussfiler och biltunnlar marknadsförs hårt idag. Och det är mycket viktigt: I regionens kollektivtrafikvision K2020 räknar man med att kollektivtrafiken skall ha en 40%-ig andel av resandet redan 2025. Desto märkligare är det att spårvägens strategiska betydelse inte lyfts fram i sammanhanget. Spårvägen är ju en av de mest utnyttjade resurserna för att binda samman staden. Det är med spårvagn de flesta tåg- och bussresenärer från regionen reser vidare till arbete och skolor.
Fortfarande 1902 års linjenät
Liksom många andra europeiska städer har Göteborg hållit fast vid spårvägar som en ryggrad i kollektivtrafiken. Utanför innerstaden går nu resan lika fort som på tunnelbana mot bl.a. Biskopsgården, Frölunda, Angered, Mölndal och Bergsjön. Under 1990- och 2000-talet byggdes delar av en spårvägsring ut längs Skånegatan och genom Chalmerstunneln. Men vid Brunnsparken gäller fortfarande 1902 års linjenät på smala gator. Här är köproblemen och sårbarheten akuta redan idag – hur fungerar det med en massiv ökning av kollektivtrafiken?
I många andra städer av Göteborgs storlek, främst i Tyskland, har man satsat strategiskt på att utveckla sina spårvägssystem. Stuttgart, Köln, Hannover och Dortmund är exempel på städer som lagt de centrala spårvägslinjerna i stadsbanetunnlar under centrum ungefär som Göteborg kunde ha gjort och kan göra – i princip ”mellan Järntorget, Centralstationen, Korsvägen och Backaplan”.
Spårvägar framstår idag som allt modernare och introduceras på nytt i bl.a Storbritannien och Frankrike, liksom i Stockholm, Lund och Malmö. I många fall anlitas Göteborg som kompetenscentrum för utveckling av spårvägar. Men i alla de strategier och planer som nu dras upp för Göteborgs framtid saknas en felande länk: en strategi för vidareutveckling av ett av Europas bästa spårvägsnät.
Strategisk planering i Göteborg
– utan spårvägsstrategi
I Göteborg pågår en imponerande mängd strategiska utredningar. Det som hittills har levererats har dock på ett oroande sätt utelämnat strategiska planer för spårvägen. Vi har redan nämnt att Västsvenska trafikpaketet saknar spårvägsstrategi. Här är några andra planer där spårvägsstrategin verkar vara en felande länk:
- Översiktsplanen från 1999: bara isolerade spårvägsreservat, inga planer för ett utbyggt spårvägsnät
- Kollektivtrafikutredningen K2020: enstaka nya länkar i spårvägssystemet men inga planer för hur man skall bygga ut spårvägen i förhållande till trafiksystemet som helhet.
- Visionsarbetet för (Centrala) Älvstaden: visar på behovet av snabba kollektivtrafikförbindelser och minskade barriärer. Visar inget spårvägssystem som binder samman älvstadsområdet.
- Jubileumssatsningen Frihamnen: Ett arkitektteam har utrett hur förbindelserna i och med Frihamnen kan ske med medvetet valda spårvägsalternativ – men dessa fina planer upphör på andra sidan Hisingsbron.
- Järnvägstunneln Västlänken: Ingenstans i planeringen visar man hur den ökade inpendlingen av tågresenärer kan mötas av ett förstärkt och snabbare spårvägssystem.
- Den nya Hisingsbron: Inga planer för hur spårvägslinjerna med sin utökade trafik skall fortsätta förbi Drottningtorget och Brunnsparken. De krokiga spår som vi känner igen sedan decennier finns kvar.
- En samlad innerstadsplanering har saknats i Göteborg sedan många år. Evenemangsområdet, Centralstationsområdet och Älvstranden har utvecklats var för sig och inte heller inom centrum är spårvägstrafiken effektiv.
Strategiska idéer finns i Göteborg!
Men idéer saknas inte i Göteborg, vilket blivit tydligt under de senaste årens intensiva debatt.
- En snabb spårvägslänk via Allén från Linnéplatsen via Järntorgsområdet till Centralstationen och vidare mot Hisingen och österut. Med den hälften av spårvägslinjerna ledas snabbt genom centrum. Allélänken nämns Göteborgs officiella miljöplan, men inte i några andra planer.
- Spårvägstunnlar under älven som skulle minska konflikterna med sjöfarten har funnits i planerna sedan 1930-talet men aldrig förverkligats.
I Göteborgs stad pågår arbetet med en trafikstrategi kopplad till en utbyggnadsplanering av staden. Den är nu på remiss. Där finns öppningar för nytänkande kring snabbare spårvägstrafik som borde påverka alla de projekt som drivs framåt, som planförslag för t.ex. Götaälvbron eller Västlänken.
Göteborg – moget för visionär storstadstrafik!
Det är dags för ett sådant strategiskt beslut som:
- Ser kollektivtrafiken som ett viktigt led i den sociala integrationen av staden
- Ser pendeltågsutbyggnad, snabbussar och spårväg som delar i ett väl integrerat trafiksystem
- Ger spårvägsnätet kraft och snabbhet så att det axlar rollen som central och sammanknytande resurs
- Vågar satsa på en ny generation av kollektivtrafik av spårbilstyp som kompletterar spårväg i svårtrafikerade områden som Älvstaden
- Utnyttjar nya tekniska möjligheter i spårvägen – snabblinjer, duospårvagnar för stadstrafik och lokaltågslinjer, tvåriktningsvagnar
Låt besluten om en ny trafikstrategi öppna för en bred och hållbar utveckling av en sammanknuten stad!