Gröna konsulter som utreder, utvecklar och producerar
för ett hållbart liv

Ett invallat Göteborg

Denna artikel var publicerad i GP 2008-10-23. men är här något uppdaterad

Klimatpåverkan utmålas idag som det största miljöhotet och nya katastrofscenarior med astronomiska kostnader målas upp. Det låglänta Göteborgs centrum har drabbats av översvämningar – samtidigt som det är här man vill planera den nya innerstaden. Här kan hoten vändas i möjligheter. Att investera i strategiska vallar samtidigt som i en central stadsutveckling kan göra Göteborg till en hållbar framtidsstad, där vinsterna uppväger kostnaderna. Börja räkna och planera nu!

Havet stiger

Havsytan kryper uppåt med bortåt en centimeter om året. FN:s klimatpanel (IPCC) beräknade att höjningen blir 60 cm fram till 2100, beroende på att havsvattnet tar större plats när det värms upp. Nu har IPCC dessutom lagt till 23 cm för att glaciärer smälter bort runt hela jorden. Stigningen kommer att fortsätta även efter år 2100 även om de nuvarande politiska ambitionerna för att motverka den infrias, och IPCCs prognoser har hittills visat sig vara tilltagna i underkant. SMHI lägger nu den beräknade havsytehöjningsnivån på 1 meter till 2100. Till detta kommer att antalet stormar och andra extrema väder beräknas öka.

Göteborg tar hoten på allvar

Göteborgs kommun har satt igång ett omfattande arbete för att söka begränsa skadeverkningarna av framtida höga vattenstånd. Det innefattar en höjning av lägsta nybyggnadsnivå och studier av hur man skyddar befintliga lågt liggande stadsstrukturer. Göteborg är till stor del byggd på gamla vassområden som Gullbergsvass och Ringön och dessa delar blir svåra att skydda från stigande vatten. Det är också här som man planerar för den nya innerstaden som skall växa samman över älven – senast visat i G-P xx september. En rad tekniska förvaltningar och bolag har läxor med sig hem från mötena som leds av stadsbyggnadskontoret.

Barriärer eller holländsk list?

När man ser närmare på förslagen består de mest av skyddsvallar kring kvarter. Vi har inte sett någon sammanhängande tanke om hur hela den attraktiva och växande innerstaden skall kunna bevaras och utvecklas. Men Göteborg är en gång byggt av holländare. Holländarna har länge tvingats ta till stora grepp för att skydda sig mot havet och få plats för en växande befolkning. Det berömda "Afsluitdijk" som vallar in hela den stora sjön IJselmeer var ett genidrag. Den 32 km långa vallen har skapat plats för många fler invånare i landet. Ett liknande tänkesätt för Göteborg skulle vara att valla in staden mot havet. Här behövs vallar som tillsammans bara är 1,5 km långa.

Stadens nya vallar

Det behövs en vall vid Älvsborgsbron för att hindra havsvattnet att komma in. Samtidigt behövs en vall vid Jordfallsbron för att hindra vattnet att komma bakvägen in. Även vid Välen, vid Store ås mynning norr om Askimsbadet, behövs en vall för att skydda områdena kring Söderleden. Detta innebär att hela vattenmängden i Göta älv leds ut genom Nordre älv – i dag går tre fjärdedelar den vägen. Den gamla Göta älvfåran fylls på med vatten från Lärjeån, Säveån och Mölndalsån, ungefär en tiondel av det som idag passerar staden. Detta vatten får i framtiden pumpas upp till havet. Vattennivån innanför vallarna kan läggas på en högre nivå än dagen medelvattenstånd så att den visuella kontakten med vattnet blir bättre, men inte så högt att inte paddan kommer under broarna. Systemet med vallarna skulle ge ett jämt vattenstånd med mindre skredrisker och lägre byggkostnader.

Färre fartyg men mer stad

Invallningen kommer att ge begränsningar för sjöfarten. Stena och Cityvarvet får flytta ut. Inga kryssningsfartyg kan komma in och Vänertrafiken slipper många broöppningar och slussningar om den flyttas till Nordre älv. Slussar kan upprätthålla möjligheten för båtar att ta sig in till staden. En utflyttad båttrafik ger stora möjligheter till förenklade kommunikationer över älven. Broar behöver inte öppnas varje dag och blir billigare att bygga. Den tryggt invallade staden kan byggas med än mer vattenkontakt. På nya öar, utflyttade stränder och längs nya kanaler kan äntligen älvstränderna kopplas ihop med täta spårvägs- och cykelförbindelser. Godstrafiken till hamnen kan ledas på väl avgränsade stråk. Älvförbindelserna behöver inte gå i tunnel och kan därför bli billigare. Pengarna kan användas till en spännande, miljöanpassad och attraktiv blandstadsmiljö.

Kostnader men också vinster

Vi ser det som att det inte är en fråga OM att valla in Göteborg utan NÄR det är lämpligast. Det behövs rejäla investeringar i vallar, slussar och någon ny hamn vid Nordre Älv. Å andra sidan undviker man kostnader för kvartersvisa skyddsåtgärder. Innanför vallarna blir svårtillgänglig lågt liggande mark åter värdefull. En tätare innerstad ger större möjligheter till en attraktiv kollektivtransportförsörjning med kontakt med hela regionen och ger en möjlighet till ett mer hållbart framtidsbygge. En gedigen samhällsekonomisk beräkning av dessa plus och minus är därför angelägen. Det är dags att räkna om på en hållbar framtid!

Mer om vallarna

Mer om vallarnas påverkan

Våra debattinlägg