sugtömningslogga



Länkbild Länk till Gas på deponi Länk till konstruktion Länk till ansvar Länk till finansiering

 

Dimensionering av ett metanoxidationsskikt

Den viktigaste dimensioneringsfaktorn är gasmängden som ska tas om hand. Den mängden beror på hur mycket gas som produceras i deponin och hur väl denna låter sig samlas upp. De tillgängliga materialen har olika egenskaper, till exempel hur lämpligt substrat det är och vilket flödesmotstånd ger materialet.

En tumregel är att det bildas 3 m³ metan per år för varje ton avfall. Det blir en tredjedels liter per timme eller 0,2 gram. För att få ett bättre grepp på hur det ser ut på en specifik deponi behöver man oftast mäta på något sätt. Mer om mätning »»

Yta

Ett kompostmaterial kan uppskattningsvis oxidera cirka 25 gram metan per m² och timme. Det motsvarar gas från 125 ton avfall. Beroende på deponins tjocklek kan den erforderliga ytan för metanoxidering motsvara 5–10 procent av deponins yta.

Tjocklek

Oxidering av metan föregår främst några decimeter ner i oxidationsmaterialet. Där möts uppströmmande gas och nersipprande luft. Livsvillkoren för bakteriefilmen ska också vara goda. En bit ner i materialet minskar risken för uttorkning och temperaturen blir ofta något högre. Om man använder ett organiskt material bryts detta ner med tiden och skiktet blir tunnare. Det är därför bra med ett skikt som räcker för några tiotals års nedbrytning. Ett tjockare skikt minskar också risken för kanaler i materialet där metan kan strömma ut utan kontakt med bakteriefilmen. 0,7 till 1 meters tjocklek är rekommendabelt för organiska skikt.

Olika material

Materialet i oxidationsskiktet har två huvudsyften:

Bakterierna använder metan som sin främsta energikälla men de behöver också andra näringsämnen för sin tillväxt. De får lättare tillgång till dessa ämnen i ett biologiskt material.

Bakterierna behöver en viss fukt för att trivas. Materialet de sitter på bör ha förmåga att lagra nederbördsvatten vilket främst sker med kapillär bindning. Detta får inte hindra gastransporten genom materialet. Även här är organiskt material bra.

Metanoxidationen är temperaturberoende. Ett material som har högre temperatur får därför en bättre effektivitet. Ett mörkt material tar emot mer solinstrålning och ett organiskt material skapar egen värme från nedbrytning.

Uppströmningen av gas genom materialet ska vara så jämn och diffus som möjligt. Material som lätt får kanalbildning eller där gasen strömmar alltför snabbt är mindre bra. Alltför täta material är inte heller bra då gasen då försöker leta sig andra vägar ut ur deponin.

Mer om olika material »»