sugtömningslogga



Länkbild Länk till Gas på deponi Länk till konstruktion Länk till ansvar Länk till finansiering

 

Lagar m.m.

vad gäller vid anläggning och drift av metanoxidationsanläggningar?
Deponeringsdirektivet

EUs deponeringsdirektiv ger riktlinjer som bör ställas på deponier för att hindra eller reducera negativa effekter på miljön, särskilt föroreningsspridning men även växthuseffekten (artikel 1/1). Direktivet ger riktlinjer om hur deponierna bör avslutas med hänsyn till hela deponins livslängd. (Direktivet gäller både avslutade och deponier som mottar avfall, med undantag för deponier som inte mottagit avfall efter 1999?) länk deponeringsdirektivet.

Metanoxidation nämns inte i deponeringsdirektivet men finns med i Allmänna råden.

länk kap i allmänna råd.

PRTR-registrering av utsläpp ”Klimatregistrering”

EUs krav på offentlig information om miljöförhållanden genom statistiska dataregister för utsläpp av föroreningar, EUs regulation 166/2006/EC blev giltigt i februari 2006. Registret har krav på att verksamheter som mottar mer än 10 ton avfall per dag eller har en total kapacitet på 25 000 ton ska rapportera data gällande sina utsläpp. PRTR har satt gränsvärden på nivåer som behöver rapporteras.

Miljöbalken

Miljöbalken visar på verksamhetsägarens ansvar för att kontrollera utsläpp från sin verksamhet i hänsyn till risk för miljö och säkerhet. De äldre deponiernas verksamhet ses mer som miljöfarlig verksamhet och regleras under kap 2. Bestämmelser om tillsyn finns i 26 kap. miljöbalken och i förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken.
   Bestämmelser om straff finns i 29 kap. miljöbalken. (motsvarar 43 § Deponeringsförordningen, Förordning (2001:512) om deponering av avfall)

Hur ska deponigas släppas ut om inte en gasuppsamlingsanläggning installeras?

Överhuvudtaget kan gassäkerhet och metanoxidation ses som styvmoderligt behandlade i deponeringsdirektivets krav. Följande punkter kan en verksamhetsägare behöva ta ställning till vid drift av meoxanläggning.

Krav på vatteninträngning

Att släppa ut gas genom metanoxidationsanläggning kan komma i konflikt med de ställda kraven på minimal vatteninträngning till avfallsmassorna i deponeringsdirektivet. I princip medför detta att flertalet av de deponier som ska avslutas inte kan förväntas bidra till någon minskning av växthusefffekten i ett kort tidsperspektiv samt att risken för olyckor ökar starkt. Uppskattningsvis kan ca 35% (scheutz men vilken) av den årliga totala gasbildningen normalt reduceras med hjälp av skyddsskiktet. I Österrike tillåts nationellt tillfälliga, (upp till 20 år) täckningar som innehåller metanoxidationsskikt i de deponier som ska avslutas.

Täckning och gassäkerhet

Konsekvensen av ett tätskikt är att deponigasen avleds i gasavledningslagret till ytterkanten av tätskiktet där gasen utan kontroll fördelas till eventuellt lakvattensystemen eller sprids till luft eller marklager utanför deponin. Ett rätt konstruerat gasavledningssystem som ”styr” gasen till metanoxidationsfilter borde kunna bidra högst väsentligt till att öka deponins gassäkerhet.

För utformning av skydd eller kontroll av gassäkerhet på deponi finner vi inte några anvisningar framtagna av branschen i Sverige. I Danmark gjordes efter en gasolycka vid en deponi en kontroll av samtliga danksa deponier och även en riskhanteringsguide (Kjeldsen).

För detaljplaneområden undersöks nu med ledning av David Gårsjö (MSB) vilka lagar och föreskrifter som kan vara giltiga vid byggande nära eller invid äldre deponier. I gruppen ingår även Boverket och Naturvårdverket och vidare anvisningar i området kommer fram under våren 2010.